Nu har den varit här i ett antal veckor. Inte alls länge men ändå tillräckligt kan jag tycka emellanåt. Det är fyra år sedan jag var fri under sommaren. Hade ett förhållande som sträckte sig ett par år och som då begränsade mig något fatalt mycket. Men nu när jag är helt fri att göra som jag vill så blir det bara pannkaka av alltihopa. Faller in i gamla spår och redan upptrampade stigar. Gamla samma visa, om och om igen. Som en riktigt dålig sommarplåga som förföljer mig hela sommaren.

Det får helt enkelt vara slut på denna sommarplåga som konstant retar gallfeber på mig. Det är dags att trampa upp nya stigar, pröva vingarna, testa nåt nytt, leva livet så som det bör göras… osv. osv. Bla bla bla. Det är dags för mig att ta en ordentlig timeout från allt och inget och det är precis vad jag gör nu…